Jennas persktiv :

Dom här 3 dagarna hade gått så fort att jag knappt hunnit tänka på att Vanessa faktiskt ska lämna mig igen. Och vara borta i 4 månader innan jag träffar henne igen.

"I'm gonna miss you so much!" sa jag när vi stog i hennes rum och kramades.

"I'm gonna miss you more!" sa hon och krama mig ännu hårdare.

"You're the best sister"

Vi stog och grät och kramades ännu mer tills hennes mamma kom och knacka på.

"Nessa it's time to go now." sa hon förstikigt men jag kunde inte stå emot utan ramla ihop på marken och grät ännu mer.

"I can't do this whitout you, school is like hell! I'm not going to fix this Vanessa." sa jag och både Nessa och hennes mamma satt brevid mig på golvet och höll om mig.

"You gonna make it! I have known you for hole my life and when you're parent's died you where more then sad and the scars at you're arms! You gotta stop. You're a warrior darling." sa hennes mamma och krama om mig och jag klämde mig fast runt henne och grät ut medans Nessa satt brevid oss och sa inget.

Vi satt där i 5 minuter och sen var dom tvunga att åka så jag följde med dom ut och sa hejdå till Vanessa och såg bilen åka iväg och jag ringde Louis.

 

"Hey darling, how are you?"

"Hey, not fine. Can you come and pick me up at Vanessas place?"
"Have you been crying?"

"You don't say? Just come and pick me up. I need you right now, no one else. Just you" 

"I'm there in 2 minuts!" sa han och la på och 2 minuter senare så stog han utanför Vanessas lägenhet och krama om mig medans mina axlar åkte upp och ner pågrund av alla tårar som föll ner för min kind.

"It's gonna be okey, I promise you" sa han och klappa mig över håret och jag nicka och sen satte vi oss i bilen.

"I wanna make a tatto!" 

"WHAT?" sa Louis.

"Yes! On the shoulder and it gonna say "Now I'm a warrior" sa jag nöjt.

"Have you really think this trough?" sa han allvarligt.

"Yes." sa jag och titta på han och log.

"Okey."

"But first I need to go home and fresh up a little!"

Vi åkte hem och jag hoppa snabbt in i duschen och sen bytte jag om till : http://www.polyvore.com/cgi/set?id=84814854.

"I'm done" ropa jag upp till Louis som satt i spelrummet och spela fifa med grabbarna.

"In a minute!" sa han och jag sucka för hans "minute" var en kvart om inte mer. Jag satte mig på barstolen i köket och tog upp telefonen och börja spela temple runt 2 och 10 minuter senare kom han ner.

"Finally!" sa jag.

"I'm sorry and needed to win over Zayn" sa han och jag lipa mot han och han gick fram och kysste mig.

"Are you sure?" sa han när han avslutat kyssen

"YES" sa jag och drog i hans arm och han skratta.

"You're like the girls when they are going to our concert!" 

 

Vi åkte till stans bästa tatuerar och gick in.

"Hey, I'm Jenna Martin and I want to make a tatto! Do you have any free time's today?"
"Yes I have, come whit me" sa den smala mannen men massa tatueringar och perignar och jag följde efter han och drog med Louis.

"Sit down miss" sa han och jag satte mig ner på en svart stol och tog Louis i handen.

"Okey, so what do you want?" sa han och jag tog fram en bild jag hade skissat själv.

"Nice, where?"

"Here" sa jag och peka på min axeln.

Han peka på en brist jag skulle lägga mig ner på och jag gick ditt och la mig ner.

"This tatto, does it have a story behind?"

"Yes it have" 

"Do you want to tell me?"

Jag tog ett djupt andetag och börja.

"My parent's died when I was 12 and before that I haved a perfect life in the perfect house whit my perfect parents. But they died so I moved in whit my grandmother and then I meet my best friend, Vanessa. After my parents death I was so depresed so I stared to cut myself everyday. And then I had a roumor in school, I was a whore and did it whit every boy in school. I started to hang out whit One Direction, me and Vanessa and everything whas awsome but then everybody started to hate me, my grandmother kicked me out, Vanessa moved to New York and my friends in school stoped talk to me. And my I feeling so alone all the time. And I just want to graduate so I can move to New York whit Vanessa and start at Juliard at the modelline." sa jag och sucka.

"Oh... rough story dude!" 

"If you only knew."

 

Vanessas perspektiv:

 

Jag hade precis kommit på planet till New York. Allt kändes så tomt utan Jenna. Dom där tre dagarna var dom bästa hitills och det kändes som ett knivhugg att åka iväg från henne.

Efter 7 låååånga timmar var jag i New York. Jag tog en taxi till min lilla lägenhet.

Jag var jättetrött och somnade nästan på en gång.

Nu hade det gått cirka tre månader och om två månader skulle jag åka hem till Jenna. Jag visste att killarna skulle komma till New York och ha en konsert idag eller ja dom var redan här.

Jag hämtade posten och såg ett brev från Niall. Jag öppnade det och i kuvertet låg de en konsertbiljett, front row i mitten.

Sedan läste jag brevet tyst för mig själv.

"Hi Vanessa! I guess you're not expecting a letter from me but as you can see i send you a consert ticket for out concert here in New York. I haven't stopped thinking about you at all! All that's going trough my mind is you, only you and i still have strong feelings for you. If you feel the same way and you still like me i want you to come to the concert and if you don't i know i have to move on. Hope i see you there. x"

Jag kollade på biljetten och såg att det var en timme kvar till konserten. En del av mig ville så gärna ha honom tillbaka men ändå var jag rädd att de skulle hända igen..

 

 

Vanessas perspektiv:

 

Äntligen efter en månad hade jag kommit hem.

"Oh Nessa!" sa Jenna och flög över mig och gav mig en kram.

"Omg i can't believe you're here!" sa hon och släppte in taget om mig.

"Me neither it feels like forever since we met last time!" sa jag.

"I know!" sa hon och släppte taget om mig.

Sedan kramade jag om dom andra hårt men det var fortfarande lite awkward mellan mig och niall fast jag var jätteglad och se honom.

"I missed you." sa han tyst så att bara jag hörde.

Jag och log och gav han en puss på kinden.

Sedan kramade jag om dom andra igen. Sen såg jag min familj gående imot oss.

Jag sprang och kramade om dom så fort jag bara kunde.

"We missed you so much!" sa mamma.

"Not me." sa Mason och flinade.

"I know you did." sa jag och kramade om honom igen.

"Okay maybe a little." sa han och bärde upp mig sedan släppte han ned mig och jag hukade mig ner så jag kunde hälsa på Justin.

"Hi babyboy." sa jag och pussade honom.

"Nessa." sa han och skrattade.

Jag gick tillbaka till Jenna och killarna igen och familjen följde efter.

"So what are going to do now?" frågade Jenna.
"Uhm i wanna change my clothes and fix me a bit because i've been on that plane in seven hours." sa jag och flinade.

"Okay we'll go back home and then we're up for something?" sa hon och log.

"Sounds great." sa jag och vi åkte till deras hus, alltså Jennas och killarnas hus.

När vi kom fram gick jag in och fixade i ordning mig på toaletten http://www.polyvore.com/cgi/set?id=84760922.

När jag var klar gick jag ut till dom andra.

"So what are we going to do?" frågade jag.

"Wow you dress girly without my help." sa Jenna och flina.
"Shut up." sa jag och flinade.

"Jenna has something she needs to tell you." sa Louis och log.

"Uhm you know the school Julliard you got in to." började hon .

"Yeah?"

"Well i searched for the model line and you know what i got in!" sa hon och log.

"Wait what so you're moving to new york?" sa jag och det kändes som en tµngd lyfftes från mina axlar.

"Uhm not right now i have to graduate here in London first, so i'm moving to new york in a couple of months." sa hon och log.

"omg i'm so happy for you!" sa jag och kramade om henne.

"Btw how long are you staying?" frågade Harry.

"I'm staying for only three days." sa jag .
"Why just three days ?" frågade Jenna.

"School." sa jag .

 

 

Jennas perspektiv : 

"Oh.." sa Harry.

Vi stog och prata en stund om skolan och New York och satt ute på deras altan.

"We can't sit here the rest of the day? We need to do something!" sa jag.

"Let's go play fotbal?" sa Niall.

"Yeah! come on" sa jag och killarna börja packa ner lite mat och sånt medans jag och Vanessa gick in på toan och bytte om. (http://www.polyvore.com/untitled_74/set?id=84788657)

"Do you think you gonna forgive Niall and get togheter whit him again?"

"I really don't know...I want to but I'm afraid it will happend agin" sa hon.

"I understand you but you now I will be on you're side what decision you make" sa jag och krama om henne.

 

Vanessas perspektiv:

 

Jag vaknade av att solljuset lös in i rummet. Klockan var bara åtta.. Jag försökte somna om men det gick inte.

Så istället gick jag upp och började fixa mig http://www.polyvore.com/cgi/set?id=84544451. När jag var klar så gick jag ner och åt frukost. Idag var det onsdag vilket var en skoldag som började runt tio så det var lungt. Mason hade redan dragit till skolan men Justin var hemma. På köksbordet låg de en lapp.

'Goodmorning! Take Justin to kindergarten, you've got a letter it's right next to this. I think you'll be very happy! Love - Mom."

Jag la ner lappen och tittade i kuvertet som låg bredvid lappen.

Det var från Julliard. Skolan jag drömt om att komma in på, inte ens Jenna visste att jag hade sökt till den.

Jag läste allt och mitt i allt stannade jag upp vid en mening. 'Congratulations Vanessa. You've got in to Julliard Music Line.' Det var sjukt, den skolan jag velat gå på enda sen jag var liten! Sedan stog det massa om boende och när jag senast var tvungen och flytta vilket var... i morgon... Sedan ringde min telefon, de va mamma.

"Hi mom." sa jag

"Hi, did you see the letter?" frågade hon.

"Yeah i did, i can't believe i got in. " sa jag glatt.

"I'm so proud of you honney!" sa mamma.

"But i have to leave tomorrow if i want to start in that school." sa jag.

"I've already bought you a planeticket, it's in the envelope." sa mamma.

"Okay i guess i have to start packing, bye." sa jag och la på. Fort gick jag in i mitt rum och började packa alla kläder, skor, smink, hårprodukter, stylingprodukter och massa sådant. När jag var klar var klockan redan kvart i tio så jag  började snabbt gå mot skolan. Idag gick jag inte med Jenna eftersom hon började senare än mig. När jag kom dit stog Beck och väntade på mig.

"Hurry up!" sa han och log.

"You didn't have to wait for me." sa jag och flinade.

"Ofcourse i had to." sa han och log sedan gick vi in till vår lektion.

När den var klar mötte jag Jenna som precis kommit till skolan.

"Hii!" sa hon och kramade om mig.

"Hey." sa jag och log.

"What is it?" frågade hon.
"Oh uhm nothing." sa jag och log igen.

"yes there is something." sa hon.

"We'll take it after school with the boys." sa jag och log sedan drog Cat med mig till nästa lektion.

det var matte. När den var klar så hade vi lunch men det var ingen god mat i skolan så vi gick ut och käkade jag, Cat, Jason, Beck och Jennie.

"uhm guys i have something to say." sa jag medans vi väntade på maten.

"you can tell us everything." sa Cat.

"Uhm i don't know how to say this but...i got in to Julliard." sa jag och halvlog för dom visste inte att skolan låg i New York...

"What? That's awesome congrats!" sa dom och kramade om mig.

"Well there is a thing about that, the schools in New York." sa jag tyst.

"IN NEW YORK?!" sa dom chockat.

"So i'm moving tomorrow." sa jag och lagomt kom maten.

"So you're not gonna stay here in London?" frågade Beck.

"No i'm afraid i won't because this is my dream to get in to the Music line there and now i have the chance!" sa jag.

"I totally understand you, but it's really sad you're leaving." sa Jennie.

Sedan åt vi och när vi skulle hem sa jag:

"DON'T tell Jenna about this." 

Resten av dagen fick alla elever ledigt på grund av att lärarna skulle någonstans så jag och Jenna drog till killarna.
"are you sure you can go in there even if Niall's there?" frågade Jenna.

"Yes ofcourse" sa jag och vi gick in.

Vi hälsade på alla och det vart lite awkward när jag hälsade på niall men det gick väll helt okej.

"So there is something i need to say." sa jag.

"What is it now?" frågade Louis med Jenna i knät.

"I've got in to a school called Julliard." sa jag och halvlog.

"You've got in there? That's great!" sa Jenna och kramade mig som inte förstog att jag skulle flytta.

"But i'm moving to New York tomorrow morning." sa jag och det var knäpptyst.

 

Jennas perpskektiv :

"What?" sa Louis och jag kände hur hela min värld lyftes upp och ner på 2 sekunder.

"I think I need to throp up." sa jag och gick med snabba steg mot toaletten, stoppa 2 fingrar i halsen och spydde upp allt jag hade. 

"I'm so sorry Jenna. But it's my biggest dream!"
"Go away." sa jag bara lågt.

"I know you have done it. Stop torture yourself!" sa hon argt och jag låste upp dörren.

"I want to be a fucking model! I have no choise! And you? How can you just leave?! It's so unfear and you don't even think about me?! What I'm going to do?!" skrek jag och tårarna bara spruta ner för mina kinder.

"I'm sorry. But I have to go, goodbye Jenna." sa hon och gick.

"Just go! like always! Run away when trouble comes around! Be a coward!" skrek jag och hon vände sig om och gick tillbaka.

"You have no idea of what I been through the last day's in my head!"
"You have a family that's love you! My grandmom has kick me out, my parent's are dead and I live in a freaking motel and all you think about is you'reself! GO! JUST GO!" 

Inget mer sas utan man hörde bara en dörr smälla igen och sedan mina kraftiga andetag.

"Darling?" sa Louis och satte sig ner brevid mig och förskte hålla om mig men jag slet mig ur hans grepp, sprang till dörren och sprang efter Nessa.

"Nessa please, I'm sorry! Please!" skrek jag och hon vände sig om och jag såg hur hennes ögon var blanka av tårar.

"The words you say in there really hurted me. I don't understand how you could."

"I'm sorry, I didn't mean it, I was sad, angry, hurted! I don't want you to leave you have to understand that! You're the only friend I have now."

"Where are the other?"
"They left me when they fint out I started to hang out whit the boys and that me and Louis are a cuople. The same whit my grandmom, You're the only one who never leave me and now you are."

"I'm sorry Jenna, but I have to. You're where the one who told me to never give up my dreams and now I'm gonna live my dreams! But I promise to come and visit you soon." sa hon med gråten i halsen och jag krama om henne och grät.

"I love you little sister."

"I love you to  big sister."

Jag såg hur hon hoppa in i hennes föräldrars svarta bil och åkte iväg och jag sjönkt ihop på marken och drog mina knän mot kroppen och stoppa ner ansiktet mellan knäna och börja störtböla.

"Darling" sa Louis och satte sig brevid mig och höll om mig och nu var jag för svag för att bry mig.

"She is gone." sa jag.

"She's not dead"

"It feels so.. My heart is in two pieces now."

Han sa inget utan fortsatte bara krama om mig.

 

From : Nessa <3

"Hey, I'm here now and the city is great! But it would be more awsome if you where here! I'm coming to you in a month and then I have great news for you! Love you x."

To : Nessa <3

"Hello! Oh I really miss you and I have moved in whit the boys, they said is was a risk to let me live alone.. I love you so much x" 

 

Det hade nu gått några månader och Vanessa var äntligen på väg hem! Jag,Louis och Niall åkte mot flygplatsen och jag satt brevid Louis och hoppa upp och ner.

"Haha calm down honey!" 

"I can't Nessa is coming home and I sooo exited!!" 

"I can se that" sa Niall och skratta sitt underbara skratt.

När vi kom fram till flygplatsen så gick vi in och satte oss utanför hennes gate och 20 minuter senare så kände jag hur någon peta mig på axeln och jag vände mig och såg Nessa där! 

"Oh Nessa!" 

Jennas perspektiv :

"Where the hell can they be?!" sa jag irriterat samtidigt som jag stappa omkring i killarnas vardagsrum.

"We don't know." sa Liam.

"How could she do this do me?" sa jag och kände hur min röst börja spricka.

"Don't start to cry!" sa Louis och sprang fram till mig och krama mig men jag bröt mig los hans grep och sprang in på toan, leta efter något vast. Till slut hitta jag Nialls rakblad. Jag tog det vassa rakbladet mot min tunna hud på armen och rista in 4 stora sår samtidigt som jag grät.

"I'm so damn alone" sa jag tyst för mig själv medans jag smsa Vanessa.

To : Nessa <3

"Please.. come home, I'm so alone and I really really miss you! Don't be out there alone, it's killing me not to know where you are! I love you." Jag tryckte på "send" knappen och satte mig på badkarskanten och vänta otåligt på svar.

Det gick en timme, inget svar och både Liam och Louis hade stått och bankat på dörren och bönat och bett mig och öppna den ett fåtal gånger.

"Niall is back." hörde jag Zayn's röst efter kanske 3 timmar där inne och jag flög mot dörren och låste upp och såg Nialls ansikte, hans ögon var sprängröda, han hade rivsår på hela kroppen och han såg sjukt trött ut.

"Where is she?!" skrek jag.

"What?" sa han chockat.

"Where.Is.Vanessa?" sa jag sammanbitet.

"I though she was here."
"She isn't! How could you, you're an idiot!" skrek jag medans Louis och Harry höll i mig så jag inte skulle flyga på  Niall.

 

"Jenna, take it easy, we will find her! Trust me." jag hörde Louis lugnade röst när jag låg brevid han i sängen och storböla.

"What if she is dead?"

"Don't think that way." 

"I hate him. I really hate him."

"Please stop, it's my brother you talking to! I promise I will find her!"

"You promise?" sa jag och kände att sten från axlarna börja lätta lite.

"I promise darling, now you need to sleep and the first thing we will do tomorrow is to go out and find her! Okey?"

"Okey, I love you"

"I love you to" sa han och börja dra sina fingrar genom mitt hår och 2 sekunder senare sov jag.

 

"Jenna?" jag hörde en bekant röst men kunde inte sätta fingret på vem det var så fortsatte att sova.

"Jenna!" jag kände igen rösten.... Nessa! jag satte mig spikrakt upp och öppna ögonen och såg henne stå framför mig och jag hoppa upp ur sängen och krama om henne!

"How could you just run away like that?" sa jag med tårarna i ögonen.

"I'm so sorry.. I wanted to find Niall but then he caled me and said that he was back so I come home."

"You're an idiot." sa jag lågt för mig själv.

"i'm so sorry but can we go downstairs, because Louis is listning to us." sa hon och jag vände mig och titta på Louis som låg med ögonen öppna och lyssna på oss.

"Okey" 

 

vanessas perspektiv:

 

"Does the other knows your here?" frågade jenna.

"No they're asleep." sa jag.

"should we wake them up?" frågade Jenna.

"No." sa jag.

"Niall is back." sa Jenna försiktigt.

"I know that's why i came here but i don't know if i'm ready to see him yet ." sa jag och tittade ner på golvet.
"Why not?" frågade hon.

jag drog in Jenna i ett rum bredvid och stängde dörren så Louis inte skule kunna höra.

"I think i'm gonna break up with Niall because everything happend so fast and now this happend and i just want to take a break and think about it." sa till Jenna och försökte att inte börja gråta.

"Honney you know i'm always here for you no matter what." sa hon och kramade om mig sedan knackade någon på dörren och det var Harry som kikade in.

"Niall wants to meet you." sa han och tittade på mig. Jag tittade på Jenna sedan tog jag ett djupt andetag och gick utanför dörren och såg alla vara där och Niall tittade på mig.

Jag visste inte först om jag vågade men sen sprang jag fram till Niall och kramade om honom hårt .

Men det var inte det bästa jag gjort, det kändes som mina revben gick av igen så ont som jag hade.

"Are you okay?" frågade han.

"It hurts." sa jag.

"Oh i'm so sorry." sa han och höll om mig.

"No it's okay." sa jag och fejkade ett leende fast det kändes som det dödade mig inifrån.

"uhm Niall i need to talk to you in privacy." sa jag och drog han till det rummet jag o jenna hade snackat i först.

"What did you wanna talk about?" frågade han.

"Uhm it's so hard to say this but i think it's best for both of us to be just....friends. I meen i do like but everything has gone to fast and now this happend and i just need some time to think about all this i'm really sorry." sa jag och en tår föll ner på min kind och jag gick därifrån.

"What happend?" frågade killarna där ute och Jenna gick efter mig ut då jag gick hemåt.

"Did you tell him?" frågade Jenna.

Jag nickade och sedan stannade hon mig och kramade om mig.

Efter en stund började jag gå hemåt och Jenna gick med mig.

Att jag kunde göra slut med Niall först festen och nu detta. Det tog väldigt hårt på mig men jag tror det även gjorde det på Niall men då tänkte jag att jag måste göra det som känns bäst för mig och inte tänka på alla andra hela tiden för jag visste att jag inte mådde bra av det. Tillslut var vi utanför mitt hus.
"Are you sure you don't want me to stay for the night?" frågade hon.

"No it's okay i just want to be alone right now." sa jag och kramade om henne sedan gick jag in och såg Mason spela tv spel med justin som tittade bredvid.

"Oooh mom and dad are really pissed of at you right now." sa Mason och flina.
Jag brydde mig inte utan gick till mitt rum. Sedan knackade det på dörren och in kom mamma och pappa.

"Why did you sneak out of the hospital?!" sa mamma upprört.

"You could have called us so we could pick you up!" sa pappa argt.

"Why would i? I guess you two were to busy to argue with each other then care about me! " sa jag .
"We were sooo worried about you what if someone kidnapped you?!?!" sa mamma.

"MOM, DAD stop! Just stop! When i do something you just gets so.... crazy about but when Mason do something it's like fine okay it won't happend again! I'm just sick of how you treat me! Now get out!" skrek jag nästan och pekade mot dörren.

Mamma gick men pappa stog kvar en stund.

"I'm sorry i got so crazy i was just worried." sa pappa och satte sig på sängskanten.

Jag tittade på honom sedan kramade jag om honom hårt.

"I think you need some sleep." sa pappa och pussade mig på pannan innan han gick.

Jag bytte om och sedan la jag mig i sängen igen. Jag tog upp min mobil och tittade på mina bilder på mig och Niall, sakta raderade jag alla en för en och sedan somnade jag.

 

Jennas perspektiv :

Jag satt upp i sängen och titta på Nessa som låg och sov. Hur fan kunde en männsika göra illa en sån underbart vacker person? 

 

From : Louis :) x

"What up for tomorrow? :) x"

Jag vart chockad över att han fråga, jag var så sjukt kär i han.

To : Louis :) x

"I don't know, nothing I guess why? x" 

Jag vart nervös när jag hörde hur telefonen vibrade så hela mitt ben skaka.

From : Louis :) x

"Wanna take a milkshake in the sun? ;) x"

To : Louis :) x

"Lika a date? ;) x"

Jag la ifrån mig telefonen och när den vibrerade igen så våga jag inte ta upp den förens 5 minuter.

From : Louis :) x

"A date, yes! Do you want to go out whit me? :) x"

"Omg han fråga om en date!!!! Jag ruska på Nessa.

"What?!" sa hon irriterad.

"Louis ask for a date!!!!" sa jag uppspelt.

"Say yes!!!" sa Nessa lika uppspelt som mig!

Jag log och pussa henne på pannan och hon somna om på en gång.

To : Louis :) x

"A date it is! :) x"

From : Louis :) x

"I come to the hospital 2 AM? :) x"

To : Louis :) x

"Great! But gotta slep now, se you tomorrow! xx"

Jag la ifrån mig telefonen och somna på en gång.

 

Nästa morgon vakna jag av 10 missade samtal och 15 sms. Alla från Louis!

Jag ringde upp han på en gång.

"What's happend?!" sa jag chockat.

"Niall gone." sa han ledsent.

"What?!"

"Niall is gone. He went for a walk yesterday and he didn't come home, He dosn't take his phone whit him either!" sa han och börja gråta.

Jag sa inget utan la på och titta på Nessa med tårar i ögonen.

"What it is?" sa hon och satte sig brevid mig.

"Don't start to cry, please."

"What it is?!" sa hon ledsen.

"Niall... Niall is gone." sa jag.

Hon sa inget utan brast ut i tårar.

"What did you say?" sa hon med gråten i rösten.

"He's gone. We need to find him. NOW!" sa jag

"I want to go home."

"You can't, But I'm going out whit Louis today and I the rest of the boy's coming to you."

"It wont be the same whitout Niall." sa hon och grät.

"I know but I can't do anything about it. I'm sorry and the boys are here now. Take care!" sa jag och krama henne hårt och pussa henne på pannan sen gick jag ut.

 

"How are you?" sa jag och krama alla.

"Everything sucks whitout Niall." sa Liam.

"I know." sa jag och sen tog Louis min hand och vi gick ut.

Vi gick till Milkshake city och köpte varsinn milkshake.

"And now what?" sa jag.

"Come, let's go to the park!" sa han och tog min hand och vi gick till parken och satte oss på en bänk.

"Jenna?" sa han tyst.

"Yes Louis?"sa jag och log.

"I really really like you!" sa han och jag vart så chockad över det han sa att jag nästan tappa min milkshake.

"Ehm.. I really like you to!" sa jag.

"So.. do you want to me my girlfriend?" sa han och tog min hand.

"Yes!" sa jag stort och han luta sig fram och kysste mig och en stöt gick igenom hela min kropp och min mage fylldes av fjärilar!

 

Vanessas perspektiv:

 

Jag kunde inte fatta att Niall var borta! vart kunde han ha tagit vägen??

Sedan kom resten av killarna in och såg riktigt ledsna ut! Jag försökte det bästa jag kunde att inte släppa ut tårarna hur mycket jag än ville gråta ut.

Först sa ingen så mycket men sedan sa Liam.

"How are you?" med gråt i rösten.

Jag itttade på honom och sedan brast jag ut i tårar och alla killarna kramade om mig medans dom också grät.

"Hey Nessa, look at me. We're gonna find him do you understand me?" sa Zayn och tittade på mig.

"You're sure?" sa jag och torkade bort en tår som rann ner på min kind.
"We're gonna find him!" sa han ännu en gång och kramade om mig.

Efter någon timme var killarna tvungna att dra för dom skulle repa och hade inget val även fast inte Niall var där..

Några minuter efter dom hade kommit kom min mamma och pappa in.

"Oh Vanessa!" sa mamma och sprang fram och kramade om mig.

"I thougt you couldn't see me together.." sa jag.

"Yeah i know but we worked it out." sa mamma och log mot pappa.

"We're is Justin and Mason?" frågade jag.

"They're at home." sa pappa.

Dom satte sig bredvid mig och snackade en liten stund innan dom var tvungna och jobba.
"We'll come and pick you up tomorrow morning when you can leave the hospital." sa mamma och pussade mig på pannan.
"bye love you." sa jag.

"Love you to sweetheart." sa pappa.

När dom hade gått hade jag ingenting och göra så jag somnade en stund.

 

Jag blev väckt av en sjuksyster.

"Wake up Vanessa, you gotta take your pain pills." sa hon och ställde ett glas vatten och två små värktabletter på det lilla bordet bredvid mig.

"Thank you." sa jag och tog dom.

"I'll check on you later." sa sjuksköterskan och gick därifrån.

Allt jag kunde tänka på var Niall, hur kunde han bara försvinna sådär utan att säga något?

Och att jag inte kunde göra någonting utan bara ligga här i en sjukhussäng och ha ont. Sedan bestämde jag mig för att det inte gick och ligga kvar här så när värktabletterna hade börjat värka så gick jag sakta upp och tog på mig mina kläder mamma hade lämnat och tittade så ingen som jobbade här såg mig sedan smet jag ut och gick snabbt en bit därifrån. Det var ingen idé att säga till Jenna hon hade bara tyckt att jag var dum i huvudet och typ skällt ut mig för att lämnat sjukhuset. 

Jag försökte tänka mig vart Niall kunde ha tagit vägen. Jag gick till alla hans favoritställen men hittade inte honom  någonstans. Sedan ringde jenna. Jag tittade ett tag på skärmen men sedan tryckte jag på avsluta och letade vidare. Sedan försökte hon nå mig flera gånger men då ringde även mamma, pappa och dom andra killarna men jag tryckte avsluta på alla dom också och letade vidare efter Niall.