Loved her first - part 8.

Jennas perspektiv :
Jag satt upp i sängen och titta på Nessa som låg och sov. Hur fan kunde en männsika göra illa en sån underbart vacker person? 
 
From : Louis :) x
"What up for tomorrow? :) x"
Jag vart chockad över att han fråga, jag var så sjukt kär i han.
To : Louis :) x
"I don't know, nothing I guess why? x" 
Jag vart nervös när jag hörde hur telefonen vibrade så hela mitt ben skaka.
From : Louis :) x
"Wanna take a milkshake in the sun? ;) x"
To : Louis :) x
"Lika a date? ;) x"
Jag la ifrån mig telefonen och när den vibrerade igen så våga jag inte ta upp den förens 5 minuter.
From : Louis :) x
"A date, yes! Do you want to go out whit me? :) x"
"Omg han fråga om en date!!!! Jag ruska på Nessa.
"What?!" sa hon irriterad.
"Louis ask for a date!!!!" sa jag uppspelt.
"Say yes!!!" sa Nessa lika uppspelt som mig!
Jag log och pussa henne på pannan och hon somna om på en gång.
To : Louis :) x
"A date it is! :) x"
From : Louis :) x
"I come to the hospital 2 AM? :) x"
To : Louis :) x
"Great! But gotta slep now, se you tomorrow! xx"
Jag la ifrån mig telefonen och somna på en gång.
 
Nästa morgon vakna jag av 10 missade samtal och 15 sms. Alla från Louis!
Jag ringde upp han på en gång.
"What's happend?!" sa jag chockat.
"Niall gone." sa han ledsent.
"What?!"
"Niall is gone. He went for a walk yesterday and he didn't come home, He dosn't take his phone whit him either!" sa han och börja gråta.
Jag sa inget utan la på och titta på Nessa med tårar i ögonen.
"What it is?" sa hon och satte sig brevid mig.
"Don't start to cry, please."
"What it is?!" sa hon ledsen.
"Niall... Niall is gone." sa jag.
Hon sa inget utan brast ut i tårar.
"What did you say?" sa hon med gråten i rösten.
"He's gone. We need to find him. NOW!" sa jag
"I want to go home."
"You can't, But I'm going out whit Louis today and I the rest of the boy's coming to you."
"It wont be the same whitout Niall." sa hon och grät.
"I know but I can't do anything about it. I'm sorry and the boys are here now. Take care!" sa jag och krama henne hårt och pussa henne på pannan sen gick jag ut.
 
"How are you?" sa jag och krama alla.
"Everything sucks whitout Niall." sa Liam.
"I know." sa jag och sen tog Louis min hand och vi gick ut.
Vi gick till Milkshake city och köpte varsinn milkshake.
"And now what?" sa jag.
"Come, let's go to the park!" sa han och tog min hand och vi gick till parken och satte oss på en bänk.
"Jenna?" sa han tyst.
"Yes Louis?"sa jag och log.
"I really really like you!" sa han och jag vart så chockad över det han sa att jag nästan tappa min milkshake.
"Ehm.. I really like you to!" sa jag.
"So.. do you want to me my girlfriend?" sa han och tog min hand.
"Yes!" sa jag stort och han luta sig fram och kysste mig och en stöt gick igenom hela min kropp och min mage fylldes av fjärilar!
 
Vanessas perspektiv:
 
Jag kunde inte fatta att Niall var borta! vart kunde han ha tagit vägen??
Sedan kom resten av killarna in och såg riktigt ledsna ut! Jag försökte det bästa jag kunde att inte släppa ut tårarna hur mycket jag än ville gråta ut.
Först sa ingen så mycket men sedan sa Liam.
"How are you?" med gråt i rösten.
Jag itttade på honom och sedan brast jag ut i tårar och alla killarna kramade om mig medans dom också grät.
"Hey Nessa, look at me. We're gonna find him do you understand me?" sa Zayn och tittade på mig.
"You're sure?" sa jag och torkade bort en tår som rann ner på min kind.
"We're gonna find him!" sa han ännu en gång och kramade om mig.
Efter någon timme var killarna tvungna att dra för dom skulle repa och hade inget val även fast inte Niall var där..
Några minuter efter dom hade kommit kom min mamma och pappa in.
"Oh Vanessa!" sa mamma och sprang fram och kramade om mig.
"I thougt you couldn't see me together.." sa jag.
"Yeah i know but we worked it out." sa mamma och log mot pappa.
"We're is Justin and Mason?" frågade jag.
"They're at home." sa pappa.
Dom satte sig bredvid mig och snackade en liten stund innan dom var tvungna och jobba.
"We'll come and pick you up tomorrow morning when you can leave the hospital." sa mamma och pussade mig på pannan.
"bye love you." sa jag.
"Love you to sweetheart." sa pappa.
När dom hade gått hade jag ingenting och göra så jag somnade en stund.
 
Jag blev väckt av en sjuksyster.
"Wake up Vanessa, you gotta take your pain pills." sa hon och ställde ett glas vatten och två små värktabletter på det lilla bordet bredvid mig.
"Thank you." sa jag och tog dom.
"I'll check on you later." sa sjuksköterskan och gick därifrån.
Allt jag kunde tänka på var Niall, hur kunde han bara försvinna sådär utan att säga något?
Och att jag inte kunde göra någonting utan bara ligga här i en sjukhussäng och ha ont. Sedan bestämde jag mig för att det inte gick och ligga kvar här så när värktabletterna hade börjat värka så gick jag sakta upp och tog på mig mina kläder mamma hade lämnat och tittade så ingen som jobbade här såg mig sedan smet jag ut och gick snabbt en bit därifrån. Det var ingen idé att säga till Jenna hon hade bara tyckt att jag var dum i huvudet och typ skällt ut mig för att lämnat sjukhuset. 
Jag försökte tänka mig vart Niall kunde ha tagit vägen. Jag gick till alla hans favoritställen men hittade inte honom  någonstans. Sedan ringde jenna. Jag tittade ett tag på skärmen men sedan tryckte jag på avsluta och letade vidare. Sedan försökte hon nå mig flera gånger men då ringde även mamma, pappa och dom andra killarna men jag tryckte avsluta på alla dom också och letade vidare efter Niall.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback