Loved her first

 

Elinas perspektiv:

 

Månaderna gick och Fanny hade fött sitt barn för ungefär två-tre månader sen, han hette Jason. Han var typ världens sötaste unge! Vi hade inte fått någonting mer från den där läskiga "A" iallafall vilket var skönt!

Idag skulle killarna åka på konsert och vara borta i tre dagar så vi skulle vraa hemma själva men vi skulle lämna Jason hos Zayn's kusin som inte bodde så långt bort.

Zayn och Fanny åkte iväg och lämnade Jason.

"I'm gonna miss you." sa jag och la mina armar runt Harry's hals.

"I'm going to miss you to babe." sa han och la sina armar runt min midja.

"What am i going to do without you?" sa jag och log.

"I don't know." sa han och flina och pussade mig på kinden.

"It's going to be so quiet." sa jag och flina.
"And what do you mean with that?" sa han och flina.
"Nothing." sa jag och kysste honom.
Sedan kom Fanny och Zayn hem.

Vi satte oss ner i soffan och snackade sedan kom Niall.

"I just got a phonecall from the mangement we have to go." sa han och gjorde nästan en ledsen min och sen gick han iväg.

"I'm just gonna check how he is." sa jag och gick efter Niall.

Han hade gått till sitt sovrum och packat klart det sista.

"How are you?" frågade jag och ställde mig i dörröpnningen.

"I'm fine." sa han utan att ens titta på mig.

"Niall, i can tell that you're not okay." sa jag och gick mot honom.

"It's just ... my grandpa got in to hospital and i have to do concerts instead of being there with him." sa Niall och satte sig på sängkanten.

"What happend to him?" sa jag och satte mig bredvid honom på sängen.

"He got a heartattack." sa Niall och började nästan gråta.

"Have you told the others?" frågade jag och la min arm runt honom.

"No, i don't want to do that now i might ruin the concerts." sa Niall och gav mig en kram.

"it's gonna be okay." sa jag och kramade tillbaka.

Efter en stund reste han sig upp.

"Okay, we really have to go now." sa Niall och snyftade till och torkade tårarna under ögonen.

"Are you sure you gonna be alright?" frågade jag.

"Yes." sa han och fejkade ett leende.

"Call me if there is something you need to talk about or anything." sa jag och log halft.

"Okay...mom." sa han lite retfyllt.

Vi gick till dom andra som stog och väntade på Niall. jag gick fram till harry och kramade om honom.
"I love you." viskade han i mitt öra.

"I love you to." sa jag och kysste honom.

"Bye." sa alla och sedan gick dom ut genom dörren.

"så vad ska vi göra i fyra dagar?" frågade Fanny.

"jag har ingen aning." sa jag och flina.

Vi satte oss i soffan och hade film marathon. Efter några timmar hade det blivit mörkt ute.

Klockan var redan halv åtta på kvällen.

Plötsligt hörde vi något konstigt ljud nerifrån källaren.

"Vad var det där?" frågade jag skräckslagen.

 

Fannys perspektiv:

"Jag vet inte" sa jag.

Vi satt helt knäpptysta i några minuter tills vi hörde steg från källaren.

"Jag är rädd" viska Elina.

"Jag med" sa jag och vi kröp nära varandra tills vi satt i varandras famnar.

"Vi måste gå och titta vad det är" sa jag till slut och vi reste oss upp och hämta 2 ficklampor och en kniv.

"Du först!" sa Elina när vi stod vid källardörren.

"Okej" sa jag och svalde och öppna dörren och båda blunda när vi öppna den och sen kände jag något på mina fötter och jag hoppa till och titta va det va, en lapp.

Jag tog upp den och läste 

"Follow me or you will be died in the morning. - A"

"Åh gud" sa Elina med tårar i ögonen när det kom upp en svart mystisk figur framför oss.

"Get reed of the knives and follow me! and don't try to run away"

"Okey" sa jag med skakig röst och vi gick och lämna knivarna utan ett ord och sen gick vi ner i källaren och innan vi visste ordet va så släkte han lampan och drog med oss ner för trappan.